Söndag 10 mars 2013

Tar på fårskinnspälsen och sätter mig i solen i lä bakom ateljén för att läsa mer om Mikis Theodorakis.
"Konvalesensen för Mikis blev lång. Till slut fick pappan Mikis till Chania på Kreta. Där, vid den gamla venetianska färstningen i hamnen fick Mikis anställning...I vakttornet fanns ett litet fönster. Därifrån kunde man se det öppna havet. Och höra. Havet tröstade."
Lägger ner boken i knät, jag vet precis vart Mikis fick börja arbeta. Och jag kan se hamnen i Chania framför mig. Dit reste vi en höst för fem år sedan.
Solen som reflekterar skaren på snön  vävs ihop med minnesbilder av solglittret på Egeiska havet. Så olika liv vi lever.